Jag har av denna anledning kommit att tänka lite på vad jag hunnit åstadkomma under mina 20 år här på jorden. Jag är inte direkt nöjd med mina prestationer, men inte heller helt missnöjd. Jag tänker inte gå in på vad jag lyckats med, eller hur bra, då det är privat.

Eftersom att jag dessutom är så rädd för döden så känns det än mer deprimerande att fylla 20. Det är under denna timme jag för sista gången kommer kunna säga att jag är 19 år gammal utan att ljuga. Denna timmen är den sista timmen i mitt liv som tonåring.

Jag känner att tiden rusar iväg. Swoosh så är man 20, sen är man 30, sen 50, sen 80, och sen dör man. Det går undan, det här. Det finns så mycket man vill hinna med här i livet - men samtidigt så mycket man vill undvika. Jag vill undvika att dö ensam, eller över huvud taget leva ett liv i ensamhet.

När jag och Carolina äter på McDonalds till exempel, eller Max, Pizza Hut eller någon annanstans, så händer det ibland att jag ser ensamma män i 50-års åldern som sitter ensamma och äter en Big Mac-meny och läser tidningen. Jag blir genast lite deprimerad, och börjar tänka att det kan vara jag som sitter där om några år. Helt ensam, har ett skittrist liv, inga vänner, ingen fru, inga barn, osv.

Självklart kan mannen man ser på McDonalds ha allt det jag nyss rabblade upp, men jag ser honom som helt övergiven och ensam.

Jaja, nu ska jag gå och gosa med min älskling för att senare vakna upp som en vuxen man. Kanske kommer jag att dricka en kopp kaffe också, men vi får se.